Ännu en morgon och inget har hänt under natten. Jag tänker varje kväll jag går o lägger mej att det är bäst att passa på för inatt kan det komma.
Ännu en gång har katten väckt mej för han vill ha mat. Alltså kom det inget i natt heller. Ännu en natt har jag vaknat ca 1 ggr/h för att vända på mej och för ett toa-besök. Varje gång tänker jag "är det dags nu?"
Ännu en gång går vi igenom samma rutin på morgonen med djuren för att sen vänta, vänta, vänta!
Senast den 10 Nov ska de sätta i gång mej om inget hänt innan dess. Och det betyder att det idag är 7 dagar kvar. 7 långa dagar.........1 vecka!
Maken har tagit ledigt från jobbet de sista nätterna innan BF (som tur är) och det känns riktigt BRA. Nu kan vi ta igen den förlorade semestern tillsammans trots mina svårigheter att röra mej.
Häromdan åkte vi till Ikea för att handla väggskåp till köket. Jag hade tänkt att jag skulle rulla fram i rullstol inne på IKEA men det blev inte så. Jag hade så jäkla ont i ljumskarna efteråt så jag somnade av ren utmattning väl hemma. (Och jag tänkte : Nu ska du väll komma iaf när jag varit så besvärlig med dej men inte!!)
( varför har alla butiker/affärer så ont om sittplatser inne i butikerna, det måste ju finnas fler än jag som har problem med att ta sig fram hela vägen utan att vila sig en stund? Eller?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar