30 sep. 2009

ett allvarligt samtal med mej själv


Varför känns det stressigt nu?
Du är ju ledig i två dar!  
 jag är överhopad med sysslor och knappt någon tid. Huvet värker och svalgen känns trång. Inspirationen är i botten. Helgen som var hade jag inte planerat alls. Jag jobbade ikapp en massa saker inomhus, småpyssel alltså. Det blev mycket tid över till att tänka. Lite för mycket tror jag faktist i efterhand.
Varför tog jag inte tag i saker då????? Nu är det för mycket.
Jag lever efter en princip oftast: gör det du kan idag för imorgon kanske du inte kan!
I helgen blev det: Gör inte mer än du behöver idag! Och se hur det blev!
 Skyll dej själv säger jag bara.
 Men när ska man kunna sitta ner o ta det lungt?
 Det gjorde du igår kväll! Ok men det tar emot att göra nåt idag.....latmasken?
 Vet inte.......Är det synd om dej eller????
Nej absolut inte. jag vet inte bara hur jag ska komma igång, vart ska jag börja? Handla?
Nej jag väntar tills R vaknat. Han kanske behöver nåt handlat.
Dammsuga? Nej onödigt att göra det nu.....vi ska ju hålla på ute senare idag. Jag gör det ikväll!
 Såga till listerna till gäststugan? Njaaaa då måste jag ju ta fram den tunga sågen. Elda? Jag väntar tills det blir lite varmare ute...
Ja eller hur...för det blir ju inte varmt vid elden?! Dålig ursäkt. Nu får du skärpa till dej! Ok. nu bestämmer vi en långpromenad med hunden, men jag ska bara sätta på en maskin tvätt först, damma av i badrummet när jag ändå står där, för det blir så dant efter torktumlaren......ja och så tar jag nog en kopp kaffe till innan vi går.......
 Päivi

1 kommentar:

  1. Men oj vad jag känner igen mig själv!! Sådär ser det ut för mig också, när jag äntligen har lyckats få mig själv att inse att jag faktiskt SKA gör en specifik sak så lyckas jag alltid bli att göra en massa annat emellan. Det dyker liksom upp saker längs vägen... suck!!
    kram, Marita

    SvaraRadera