4 maj 2009
Det känns overkligt
Jag kissade på sticka i morse. Jag kunde inte sitta o vänta på svaret.... jag var tvungen att stänga av alla känslor o aktivera mej.......men tänkte ändå, Tänk om det inte blir ett plus? Hur kommer jag att reagera? kommer jag att dimpa psykiskt igen? kommer jag att orka se alla människor som vet? Två minuter gick fast det kändes som en evighet. Jag tog stickan i handen, slöt om den så jag inte såg provresultatet, satte mej i soffan och tände lampan. Ingenting skulle få rubba möjligheten till att se ordentligt. Tänk om stickan inte fungerade? vad skulle jag göra då? Vänta tills klockan blev 10.00, åka till Apoteket? Nej 09.00 öppnar dom i västerås! Fan, det regnar! Inte idag! idag ska det vara fint väder så jag kan terapefta mej själv i trädgården om det visar negativt! Nu måste jag titta. Det är ett plus! Ett tydligt plus och testet har fungerat. Jag är gravid! Jag ska bli mamma igen! Rickard ska bli pappa!......Lugn i stormen nu. Vi har inte sett att det håller hela vägen. Den kritiska tiden är ännu inte förbi. Men jag är gravid! I snart tre år har vi väntat på detta tillfälle en gång i månaden. ca 36 gånger har lyckan slagits i spillror lagom när man återfått den. Nu är det dags att slappna av. Vi har kommit i mål!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hihi! Va spännande. Jag håller båda tummarna för er =)
SvaraRaderaJohn o jag är så otroligt glada för er skull!! John sa till mig att lugna mig, det är inte vi som är gravida!! Men det känns nästan som det, tårar av glädje rinner bara jag tänker på er och er framtida lycka!!!! Skulle vilja vara där ni är och bara krama, hårt, hårt, hårt!!!
SvaraRaderaGRATTIS!!!
SvaraRaderaEn enorm kram från M och mig.
Grattis! Vi håller tummarna i Varberg! Kram Sofia och Christian
SvaraRadera