15 mars 2009
processen fortsätter.....
Jag har tidigare skrivit om min situation på jobbet både här och på facebook. På facebook har jag bara kommenterat lite försiktigt vad jag håller på med eller ska man säga vad jag är inblandad i......
Jag förväntade mej en reaktion på facebook då flera av cheferna är "vänner" med mej där. Vi kan alltså följa varandras privatliv rätt bra.
Häromdan kom den........
Jag blev blockerad som "vän" hos en av dessa pga etiska och moraliska konflikter!?
Men jag tar det, det var ingen stor förlust i sammanhanget.
Jag ser det mera som hennes egna sätt att hantera konflikter, på enklast sätt. Jag kan också konstatera att i det fallet så har hon problem med att skilja på privatliv och arbete. Hm....vart ska detta sluta? Den som är kvar till slutet får se.......
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej, tack för sitt inlägg i min blogg. Kanske missförstod du vad jag skrev? Det var min son som sa till min bror då han levde att han skulle lägga Gud på hyllan...min son tyckte att morbror funderade för mkt på Gud...vilket han oxå gjorde.
SvaraRaderaEn fråga, är det trist o tråkigt att arbeta med psykiskt sjuka människor som du ju skrev i min blogg? Jag kan tänka mig att det är väldigt krävande. Kanske borde man ändå tänka sig för hur man uttrycker sig....jag uttryckte mig oxå lite klumpigt att jag var urless att jobba med barn...vilket är ett viktigt yrke. Dock kan man behöva göra ngt annat efter några år.
Jag är väldigt känslig för när det pratas illa om psykiskt sjuka. Min bror fick inte en tillräckligt bra psykisk vård...respekten inom psykvården för den som är psykiskt sjuk är skrämmande usel!
Oj, jag kanske missförstod dig oxå...du menade nog bara att minnet var fint o att jag inte skulle lägga det på hyllan helt enkelt! Usch jag är supertrött o ber om ursäkt om jag skrev ett rörigt inlägg här ovan.
SvaraRaderaTa hand om dig!
Hej,
SvaraRaderaTack för ditt senaste inlägg. Jag hör att du är engagerad i ditt yrke. Jag önskar att det fanns en bättre ledning för psykiatrin. Att psykiatrin skulle fungera på ett mer tillfredställande sätt. Min brors vård var under all kritik. Vi hade så många andra förslag på vård men de lyssnade INTE på oss...vi sa "er vård har gått i stå! Det händer ingenting med vår Johan! Gör något annat! Vi kräver att det händer något, han försvinner bort från oss här..." men det rullade på i samma spår...han tappade förtroende totalt för dem. Slutade prata med dem. Slöt sig helt. Det var som att jag ville slita av mig håret. Kände mig totalt maktlös.
/Cecilia