26 nov. 2008

Grattis

Min underbara dotter fyller år idag i min ofrivilliga frånvaro. Vad kan jag göra mer? jag har önskat henne grattis, bett att få träffa henne flera gånger men hon tar inte emot det......Hur många gånger ska man fullt medvetet springa in i snaran? hur många gånger orkar man hoppas på en vändning i hatet? Vem är det som hatar egentligen? Jag är rätt övertygad om att hatet inte kommer från min dotter, utan från den världsbild hon lever i. Omgivning påverkar oss, vi formar oss. Vi anpassar oss. Alla har vi vår sanning. Synd bara att den krockar ibland, hårt och explosivt.....länge. Att anpassa sig är ett verktyg för att klara leva i den situation man befinner sig i. Annars blir det ofta många små stötar. Det är något vi gör på gott och ont. Som vuxen med upplevelser och lärdom i bagaget kan vi sortera bra och dåliga sätt att anpassa oss på men en tonåring som gränslöst suger i sig upplevelser och blandar dessa med känslor så är det lätt att det blir fel, helt hejdlöst fel. Fel blir rätt i deras sanning. Om "fel" person försöker rätta till snedvridningen blr denna person ond, svart. Om "rätt" person gör likadant så är det endast den som kan göra "sanningen" verklig. Förstod ni vad jag menade? Det har nu gått fyra år sedan min dotter och jag gjorde något trevligt tillsammans. Vi var på spa! Jag trodde att det skulle bli en vändpunkt men, "rätt" person såg till att det inte fortsatte. Det sista umgänget blev styrt av den personen väl genomtänkt, planerat i minsta detalj. Han satte press och krav som han visste skulle påverka min dotter. Då insåg jag att jag inte längre kunde dra i andra änden av repet, det skulle skada mer än göra gott. Jag satte mej själv i sista prioritet och min dotter i första. Låter tokigt? Ja det gör det. Men om man bara har en ledare så har man lättare för att bli ledd. baksidan av detta är att hatet fick också gro gränslöst, värderingar påverkas gränslöst.... Men jag orkade inte längre kämpa!! Jag höll på att "rusa in i väggen" men snubblade och såg väggen innan det var för sent. Och nu är det som det är. Grattis Carro på födelsedan, hoppas vi ses snart. Puss.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar