Solen sken, vi hade en underbar Septemberdag.
Nu 2 år senare (110909) hade vi en lika vacker dag.
Vi skulle "fira" lite smått iaf.
Vi valde att äta en god middag hemma.
Det blev kravlöst, bekvämt, alldeles lagom för min kropp som inte tål så mycket just nu. Det blev gott och lagom mycket....
Visst är det viktigt att fira högtider men jag känner att ngt ännu mer viktigare är på gång.
Det är så pass betydelsefullt att en bröllopsdag hamnar lite i skuggan av ngt annat.
Detta "ngt annat" är naturligtvis vårt efterlängtade gemensamma barn.
"Grodan" ska snart ut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar