Midsommar + regn = sant

Dom stora förväntningarnas dag är över. Och hur blev det då? Vi hade kommit överens med goda vänner att inte ha stora förväntningar på midsommarfirandet och det var nog bland det bästa vi gjort. Lungt o sansat, trevligt sällskap och god mat var det ända vi förväntade oss och det fick vi! Perfekt! Vi tajmade in grillningen precis mellan regnskurarna och solsken fick vi till bords. Jyckarna, Kompis och Dodge höll sams. Dom älskar inte varann men accepterar varandra och kunde ligga någorlunda avslappnat i varsit hörn av rummet när "föda omgång nr 2" intogs senare på kvällen. Vi var alla mätta och belåtna, nästan framtunga. Kubb var ett alternativ för aktivitet men det alternativet regnade bort. Tack John o Maritha för en trevlig kväll. Nu har jag tagit dom positiva sidorna av midsommaren men sen är det lite typiskt mej att saker inte riktigt blir som jag vill alla gånger. På förmiddagen var det solsken hemma i kvicksund. Jag passade på morgonpigg som jag är att rensa lite ogräs och snygga till blomrabatterna. Dom har nästan regnat bort. Eftersom jag gillar att påta i marken så glömmer jag bort tiden rätt ofta och så blev det nu med. Jag glömde bort att fundera över vad jag skulle ta på mej på kvällen när vi skulle åka bort. När jag väl börjar titta i garderoben så upptäcker jag att jag har inget jag kan ta på mej för att känna mej bekväm. Nu låter detta väldigt fruntimrit men mitt problem är att jag har gått upp i vikt och jag har inte handlat en ny garderob efter det. jag har inte så mycket att välja på. Det slutar med att jag får helt enkelt sy om ett par byxor. Jag hittade en gammal blus (10 år) som är någorlunda somrig och modern igen, Bh´na har blivit för små runtom så jag har inhandlat några nya men dom låg i tvätten! Jag tog en som stasade överdelen från underdelen. Medans jag syr o donar så passar R på att duscha. Han duschar, duschar, duschar tills jag påminner honom om vår lilla varmvattenberedare. Vad tror ni? Fick jag varmvatten? Ja, så pass att jag hann tvätta håret i hans schampo för mitt hade tagit slut och en snabbavsköljning av kroppen! Mitt humör var inte på topp kan jag säga. Nu räckte det med att hunden stod i vägen eller att R tittade på mej så exploderade jag.......jobbigt. Djupa andetag och räkna till 10....eller var det hundra?! Det är väll tur att john och maritha inte bor grannar med oss för den sträckan hade inte räckt för att bli av med det dåliga humöret. (Annars får dom gärna göra det) Nåväl, allting ordnade sig till slut och slutade på ett bra sätt. Tack för en trevlig midsommar och till alla er som jag inte skickat en hälsning (ingen med andra ord).......trevlig midsommar! Lite pinsamt är det så här i efterhand men bättre sent än aldrig!