Visst kan man prata framochtillbaka om saker som man ska genomföra men att bestämma sig för ngt är något helt annat. Vi har planerat och pratat om att skaffa barn tillsammans i snart 2 år. Det har varit fullt möjligt i snart två år men det har inte blivit ngt. Emellanåt har man inte varit lika aktiv.Vid vissa tillfällen har bara det existerat. Livet går ju som bekant upp och ner. Men nu står vi bägge på samma startpunkt. Vi är helt överens om att nu måste ngt hända! Det är en underbar känsla att båda är lika inriktade på att just skaffa barn. Vi är ganska olika när det gäller att komma till skott. Jag vill att saker ska helst hända igår och R har inte speciellt bråttom med något över huvud taget.
Nu har vi alltså kommit ikapp på något sätt. Den 22 Januari ska vi starta en utredning kring vår barnlöshet och genomgå undersökningar. Spännande, för jag vet inte alls vad det innebär. Eftersom jag har två barn sedan tidigare så är upplevelsen ny för mej att behöva ta till hjälp. Jag har nog inte reflekterat över hur jobbigt människor har det i väntan på att bli gravida och dessutom vara säkra på att få behålla barnet. Eftersom jag nu varit så fokuserad på barnlöshet så har jag suttit vid datorn och letat bloggar, fakta mm som handlar om just barn. R har fått lyssna på mej när jag läst upp vad jag hittat, kväll efter kväll....Undrar om han hört vad jag sagt. Nå väl Jag känner verkligen för alla par som månad för månad blir varse om att "inte nu heller". Det senaste året har jag kännt likadant och det börjar bli påfrestande för oss bägge. Kvinnokliniken, here we come......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar